Den här sidan är en annons
Här i Mittuniversitetets simuleringslabb får forskare på Risk- och krisforskningscentrum RCS, Olof Oscarsson och Emma Brännlund med flera, en helt unik möjlighet att simulera och identifiera risker i extrema miljöer och händelser. Det gäller även deras studenter på Risk- och krishanteringsprogrammet. (Foto: Rosie Alm)
Spetsforskning och utbildning inom risk– och krishantering
Mittuniversitetet i Östersund, med sitt moderna och trivsamma campus mitt i staden, sjuder av liv, entusiasm och innovationer. Här bedrivs spetsforskning och utbildning inom en rad områden – allt från sport och outdoor, idrott, besöksnäring och vård till AI och IT. Och inte minst inom det nu högaktuella ämnet risk- och krishantering.
Olof Oscarsson och kollegan Emma Brännlund tar emot i universitetets häftiga simuleringslabb. De är båda forskare på Risk- och krisforskningscentrum, RCR, och dessutom lektorer och programansvariga för Risk- och krishanteringsprogrammet.
– Här får både forskare och studenter en helt unik möjlighet att simulera och identifiera risker i extrema miljöer och händelser, allt från flygplatser, nattklubbsmiljöer till konferens- och klassrum. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Olof Oscarsson.
Labbet, med alla dess möjligheter, har blivit en viktig och populär del i både forskning och undervisning. Emma Brännlund arbetar just nu inom internationella forskningsprojekt kring säkerhetsfrågor i konfliktdrabbade områden, med fokus på kvinnor och barn i Sydasien. Olof Oscarsson å sin sida är bland annat engagerad i ett projekt som studerar säkerhetsrisker på gymnasieskolor i Jämtland, vilket säger något om bredden på RCR och Mittuniversitetets uppdrag.
– Vi ska vara till nytta för samhället, främst för offentliga organisationer men vi ska även bidra till regional utveckling. Bland annat genom externa uppdrag. En sak är säker, hela samhället har ett skriande behov av ny och relevant kunskap i risk- och krishantering, även på individnivå. Det är vad både Risk- och krishanteringsprogrammet och vår forskning ytterst handlar om, betonar Olof Oscarsson.
Faktum är att Risk- och krishanteringsprogrammet är den enda utbildningen i Sverige som har risk och kris med sociologi som huvudämne. Syftet är att ge framtida risk- och krishanterare unika kunskaper som hjälper dem att förstå och analysera vad som händer med samhället under påfrestning. Dessutom får de kunskaper i förebyggande arbete samt i hur vi kan återhämta oss efter att något hänt.
Det är med andra ord en unik tvärvetenskaplig forskningsmiljö. Det rör sig om cirka 40 forskare från ett 10-tal olika discipliner som tillsammans driver 15–20 projekt, alla med ambitionen att skapa en högkvalitativ utbildning.
– Majoriteten av de drygt 30 studenter som årligen tar sin kandidatexamen går direkt ut i arbetslivet inom en rad olika områden, inom kommuner, myndigheter, regioner och företag, säger Emma Brännlund.
Hon är relativt ny i sin tjänst och kommer närmast från ett universitet i Storbritannien.
– Jag lockades av att få jobba i en forsknings- och undervisningsmiljö i framkant, och av att få komma tillbaka till Norrland. Det jag framför allt uppskattar är den positiva och konstruktivt öppna miljö som präglar Campus Östersund. Här finns en närhet mellan lärare och studenter som gör att vi verkligen lär känna varandra.
– Jag tittar på vad vi kan göra inom utbildningssektorn för att inkludera fler kvinnor i IT-branschen, säger doktoranden och IT-läraren Lisa Sällvin. På bilden tillsammans med forskarna Lena-Maria Öberg och Felix Dobslaw. (Foto: Rosie Alm)
Viktigt med könsbalans inom IT-sektorn
Mittuniversitetet vill att fler tjejer ska få upp ögonen för IT-branschen. Övervikten av killar hänger ännu kvar, men på Campus Östersund jobbar de aktivt för att ändra på det.
Den ojämna könsfördelningen i IT-branschen speglar även hur det ser ut på programmet till systemutvecklare på Campus Östersund.
– Det finns en problematik i att inte ha den mångfald och kompetens som fler kvinnor innebär. Vi gör därför allt vi kan för att anpassa vår undervisning så att tjejerna ska trivas och fullfölja sina studier, säger Lena-Maria Öberg, forskare och lektor i Informatik.
Hon påpekar att de AI-tjänster som nu kommer är skapade av systemutvecklare. Med enbart män som bygger system blir de också anpassade för män. Det här är en problematik som engagerar doktoranden och IT-läraren Lisa Sällvin.
– Jag tittar på vad vi kan göra inom utbildningssektorn för att inkludera fler kvinnor i branschen, speciellt vad vi som lärare kan göra för att bli mer inkluderande i vår undervisning, säger Lisa Sällvin.
Det finns en risk, menar hon, att studenter som är i minoritet känner att de inte passar in och tappar motivationen. Det här är en utmaning som IT-utbildningarna tar på stort allvar.
– Vi jobbar aktivt med genusperspektiv i undervisningen men med så få kvinnliga IT-studenter kan vi ändå inte vara nöjda, säger Lena-Maria Öberg.
– Jag är speciellt glad över att vi har så fina kontakter och samarbeten med IT-branschen och näringslivet i stort. Bland annat med olika företagsevent då kvinnor står för presentationen. Det är så oerhört viktigt med kvinnliga förebilder, så att inte IT-jobb upplevs som manliga yrken.
AI kan bli en assistans till bättre skolundervisning
Artificiell intelligens är här för att stanna. Frågan är hur AI som verktyg tas till vara. En uppdatering av kompetens inom alla områden behövs, inte minst inom skolan. Där kan AI bli en assistans till bättre undervisning.
Det menar Felix Dobslaw, forskningsledare som jobbar med att tillämpa AI i olika sammanhang. Han har bland annat varit ute på gymnasieskolor för att inspirera och ge idéer.
– Lärare bör se AI som en tillgång, och inte enbart som ett problem med fuskande elever. Att det kan bli ett verktyg i undervisningen som underlättar och förenklar lärarens vardag med rutinmässiga arbetsuppgifter, som att skapa quiz, hitta stavfel eller att hjälpa till med omformuleringar. Där kan AI användas och göra det både bättre och snabbare, säger han.
